Vad är upphovsrätt?

Vad är upphovsrätt?

Enligt Patent- och registreringsverket innebär upphovsrätten ett tidsbegränsat skydd för litterära och konstnärliga verk. Upphovsrätten ger personen som skapat verket rätt att bestämma hur verket får användas. Endast verk som har skapats självständigt och kan anses vara originella kan skyddas av upphovsrätten. Exempel på verk är det som skapats av författare, konstnärer, fotografer och så vidare.

Ideell upphovsrätt och ekonomisk upphovsrätt

Upphovsrätten delas upp i två olika delar. Den ena kallas för den ideella upphovsrätten och den andra kallas för den ekonomiska upphovsrätten.

Inom svensk rätt tillfaller upphovsrätten alltid personen som skapat verket och den ideella upphovsrätten innebär att upphovspersonen har rätt att bli namngiven när verket används. Hur namngivningen exakt ska ske finns inte bestämt, utan beror på vad det är för typ av verk. Den ideella upphovsrätten innebär vidare att ett verk inte får ändras, manipuleras eller på andra sätt utnyttjas på ett sätt som kränker upphovspersonen.

Den ideella upphovsrätten är tvingande lagstiftning. Det innebär att den aldrig kan avtalas bort. Däremot kan upphovspersonen välja att avstå från den ideella upphovsrätten vid några fåtal tillfällen.

Den ekonomiska upphovsrätten reglerar upphovspersonens rätt att bestämma hur verket får användas och om det får kopieras. Det innebär att upphovspersonen även får bestämma över verkets kommersiella och ekonomiska delar. Upphovspersonen kan besluta att lämna eller sälja den ekonomiska upphovsrätten till någon annan, antingen under en viss tid eller permanent.

I Sverige ansöker man inte om att få upphovsrätt till ett verk. Det ges till personen eller personerna som skapat verket och det ges i samma stund som verket skapats. I Sverige behöver man inte heller ange copyright symbolen © för att upphovsrätten till ett verk ska vara giltigt.

Skyddstiden för upphovsrätten

Ett verk är inte skyddat av upphovsrätten för alltid. Verk som skapats inom EU och i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) har en skyddstid som gäller upphovspersonens livstid plus 70 år efter dödsårets slut.

Om ett verk har flera upphovspersoner gäller skyddet i 70 år efter att den sista upphovspersonen avlidit.

Skyddstiden för vanliga fotografier är 50 år från det år som fotot togs. Detta gäller dock bara för fotografier som publicerades efter 1966. Skyddstiden för fotografiska verk är upphovspersonens livstid plus 70 år efter dennes död.

Närstående rättigheter

Kopplat till upphovsrätten finns även rättigheter som kallas för närstående rättigheter. De närstående rättigheterna regleras i Upphovsrättslagen och skyddar framträdanden, databaser, radio- och TV-sändningar och fotografer. Dessa rättigheter fungerar i stort sett på samma sätt som upphovsrätten med en ideell och en ekonomisk upphovsrätt.

Det första som skiljer upphovsrätten från de närstående rättigheterna är att det inte finns något krav på självständighet och originalitet. Det innebär att även amatörer som tar foton innehar närstående rättigheter på bilderna.

Det andra som skiljer dessa två rättigheter år från varandra är skyddstiden för dem är olika. Skyddstiden för närstående rättigheter är i de flesta fall på 50 år från den tidpunkten som objekten skapades. Ljudinspelningar och TV-inspelningar har skyddstid på 70 år efter att inspelningen först publicerades.

Det tredje sättet närstående rättigheter skiljer sig från upphovsrätten är att både fysiska och juridiska personer kan vara innehavare av närstående rättigheter (rättigheterna av till exempel en TV-inspelning kan innehas av TV-bolaget).

Inskränkningar av upphovsrätten

Det finns fall då tillstånd inte krävs från upphovspersonen för att använda hela eller delar av ett verk. Dessa kallas inskränkningar av upphovsrätten. Till exempel får man göra enstaka kopior av ett verk för privat bruk (eget bruk och dela med sina närmaste personer). Antalet kopior som man får göra skiljer sig från fall till fall. Man får inte dela med sig av dessa kopior till några andra än sin närmaste krets. Kopiorna måste göras av ett exemplar som ligger lagligt på nätet.

Man får även citera andras texter, och måste då ange källan enligt god sed. Ett citat får inte vara längre än vad som kan motiveras av ändamålet. Man få även framför musik offentligt i form av till exempel gatumusik.

Tekniska skyddsåtgärder

Verk kan innehålla tekniska skyddsåtgärder för att förhindra kopiering av verket. Dessa kopieringsspärrar är skyddade i Upphovsrättslagen och det är olagligt att kringgå dem oavsett anledning. Man får alltså inte kringgå spärrarna för att göra kopior för eget bruk.

Det finns fall då tekniska skyddsåtgärder får kringgås. Dels får de kringgås om det är en regionsskydd då dessa inte är skyddade i Upphovsrättslagen. Det är även tillåtet att kringgå spärrarna om de hindrar dig att på ett lagligt sätt ta del av materialet. Om du till exempel lagligt har köpt film eller musik och där kopieringsspärren hindrar dig från att spela upp verket i din dator så är det tillåtet att bryta spärren. Du får dock inte framställa nya exemplar efter att ha brutit spärren.

Kränkande av upphovsrätten

Att kränka någons upphovsrätt (även kallat intrång) görs när ett verk används i strid mot Upphovsrättslagen.

Om någons upphovsrätt kränks har Upphovsrättsinnehavaren flera olika möjliga vägar ta för att få upprättelse. Om personen som gjort intrång i upphovsrätten haft uppsåt eller varit grovt oaktsam kan personen bli skyldig att betala ett skadestånd. Om det inte kan bevisas att personen som gjorde intrånget haft uppsåt eller haft anledning att misstänka ett intrång kan personen inte heller bli skadeståndsskyldigt.

Däremot har upphovspersonen alltid rätt till en skälig ersättning för intrånget i dennes upphovsrätt av verket. Detta även om personen som gjorde intrånget inte hade avsikten att göra det. Ersättningens storlek är i vanliga fall det priset som användaren skulle ha betalat ifall tillåtelse till användning av verket hade getts genom ett förfarande i enlighet med lagstiftningen.

Förutom skälig ersättning och skadestånd kan intrång av upphovsrätten leda till straffrättsliga konsekvenser. Detta innebär att intrånget räknas som ett brott och leder till en polisanmälan eller att polisen självmant utreder och åtalar de som gjort intrång i upphovsrätten.

För att ett upphovsrättsintrång ska räknas som ett brott krävs att intrånget är uppsåtligt, utförd för att tjäna pengar och att gärningen utfördes för att orsaka upphovsrättsinnehavaren skada. Detta gäller endast upphovsrättsbrott som inte begås på internet. Om ett intrång begås på internet (till exempel spridning av musik utan tillåtelse) finns inget krav på att intrånget gjordes för att tjäna pengar.

Maxstraffet för upphovsrättsbrott i Sverige är fängelse i upp till två år.